Aktuell forskning: Rädsla kring COVID-19 vidmakthåller kontrollerande föräldrabeteenden under pandemin

Översatt av Matthis Andreasson från med godkännande av ansvarig författare, Karl Wissemann
Originalartikel: https://www.cognbehavther.com/covid-fear-controlling-parenting/

Föreningen finansierar som ni vet tidskriften CBT. Tidskriftens artikelförfattare ombeds skriva en förenklad sammanfattning av sina artiklar på engelska som återfinns på https://www.cognbehavther.com/. I linje med föreningens syfte att sprida forskningen kommer vissa särskilt intressanta sammanfattningar att översättas till svenska och publiceras på bloggen. Den nedan följande översättningen blir den första i denna följetong.


Stress, ångest, depression och andra mentala ohälsotillstånd här ökat globalt till följd av den rådande pandemin. De nya och förvärrade psykiska besvären kan attribueras till flera olika faktorer, bland andra osäkerhet kring vad för olika sorters hot COVID-19 egentligen medför och vilka säkerhetsåtgärder som bör vidtas för att hantera dessa, samt sekundära konsekvenser av pandemin såsom ekonomiska svårigheter och ensamhet.

unsplash-image-JCcz54otNhU.jpg

Barns mentala hälsa är särskilt hotad under pandemin till följd av långvariga begränsningar av social kontakt utanför familjen*. I denna begränsande kontext blir föräldrars beteenden avsevärt viktigare för barns mående än vanligt, eftersom en markant större andel än vanligt av barnens sociala interaktioner sker enkom med föräldrarna. När nu föräldrar kämpar med sin egna mentala hälsa och ökade psykosociala belastning till följd av pandemin ter de sig bli mer benägna till beteenden som förvärrar deras barns mående.

Den specifika beteendeklass som författarna valde att studera var kontrollerande föräldrabeteenden. Beteendena i kategorin karaktäriseras av överbeskyddande (såsom att inte ta med sitt blyga barn till ett födelsedagsfirande) och tvingande (såsom att säga “om du älskade mig skulle du göra som jag säger”).
Kontrollerande föräldrabeteenden hänger samman med försämrad mental ohälsa hos barn, särskilt ökad risk för ångestsyndrom. Föräldrar ägnar sig vanligtvis åt denna typ av beteenden för att minska sin egen ångest/oro och beskydda sina barn från upplevda hot. Med tanke på den typ av stress som föräldrar belastas med till följd av pandemin ville studiens författare undersöka huruvida föräldrar som rapporterade mer covidrelaterad rädsla var mer benägna att ägna sig åt kontrollerande beteende gentemot sina barn.

Studiens författare nyttjade den digitala marknadssajten Amazon Mturk för datainsamling. Deltagarna fick där svara på en uppsättning enkäter i april 2020 och i maj samma år, för att ge en bild av deras erfarenheter vid pandemins början och en månad in. De fick svara på frågor om föräldrabeteenden och fyra negativa emotioner, rädsla, ilska, ledsenhet och ensamhet, relaterade till pandemin.

Resultaten indikerade att kontrollerande föräldrabeteenden korrelerade med samtliga fyra negativa emotioner vid båda tillfällena, föräldrar som upplevde någon av de negativa emotionerna var alltså mer benägna att utöva kontrollerande föräldrabeteenden. Förekomsten av kontrollerande föräldrabeteenden minskade dock från april till maj, med undantag för föräldragruppen som upplevde covidrelaterad rädsla. Det tedde sig alltså som att covidrelaterad rädsla, och inte negativa negativa emotioner i allmänhet, var det som vidmakthöll kontrollerande föräldrabeteenden under pandemin. 

Överlag är barns risk för mental ohälsa förhöjd på grund av ett flertal aspekter av pandemin, särskilt social isolering. Barnens interpersonella interaktioner är till stor del begränsade till föräldrarna, vilket gör föräldra-barnkontakten ovanligt kritisk för barnens välmående. Studien visade att covidrädda föräldrar var mest benägna att ägna sig åt beteenden som riskerade att skada deras barns mentala hälsa. Därför anser författarna att det framöver kommer vara viktigt att förstå hur mer exakt hur kontrollerande föräldrabeteende inverkar på barns mående, samt hur interventioner kan utformas för att för att minska risken för mental ohälsa hos barn.


*Studien är baserad på amerikanska respondenter, inverkan kan se annorlunda ut i länder där barn inte gått i skolan